Storbjuden, typ.

Jag ar aningens irriterad idag. Jag ar lite sadar bakfylleseg och kroppen tjurar lite for att jag har misshandlat den, sa ingenting ar skont. Lite som att jag skulle ha ett par kopiost obekvama jeans pa mig, och trots att jag sitter i en himmelsk fatolj, sa kanner jag mig besvarad. En slang av rastloshet har ocksa infunnit sig sa jag kan inte sitta still och gora ingenting, vilket ar fullkomligt vardelost eftersom det faktiskt ar bra pa TV for en gangs skull. Men nej, se det gar inte.

Och for att bortse fran det fysiska, sa ar huvudet inte riktigt som det ska heller. Jag vill lindra det med hog musik, underbar musik som satter ord pa det jag kanner, och darmed forkastar alla obehagliga kanslor - men jag finner ingen ro till det heller. Jag tanker pa en lat, bestammer mig att den ska fa hela, men nar den kommer pa kan jag bara lyssna pa de tva forsta orden innan jag vill byta. Sa jag sitter och latflippar med en omansklig intensitet och misslyckas brutalt med helningen.

Sa kommer vi till det sista obehagsmomentet - smaklokarna.
Jag ar sugen pa att ata nagonting, magen ar liksom hungrig. Men ingenting, absolut ingenting smakar ratt. Choklad ar for sott, kaffe ar for mastigt, en macka ar for fett. Allting jag normalt alskar ar lika lockande som senap och chokladglass i en rora tillsammans med gurka och selleri. Sa jag forblir hungrig.

Inte ett djavla nagonting ar bra nog at mig idag.