Under ytan finns det gott om alkohol.

Min forsta impuls var att radera nedanstaende inlagg. Fast nej. Ingen cencur. Jag kande sa nar jag skrev det, sa det far sta kvar. Sa ar det forovrigt med allt jag skriver har. Jag kanner sa i skrivande stund, vilket inte alls ar en garanti att jag kanner samma sak en timme senare. En del av min charm.

Alskade Malin. Tack for att du alltid satter saker i nya perspektiv, nar jag sjalv inte ar kapabel till att gora det. Jag ingar nog i din livsuppgift, att hela tiden testa ditt talamod.

Ikvall ska jag dranka sorgerna igen. Vet inte varfor det kallas sa egentligen, for det ar inte det minsta effektivt, tvartom. Men alla kanslor ar lattare att hantera. I vanliga fall ar jag urkass pa dem. Jag kanner dem, jag kan satta namn pa dem, men jag kan inte uttrycka dem. Det gar att prata objektivt om dem, men nar jag satter mig sjalv i samma mening, sa tar det stopp. Men inte i vissa stunder, da kommer allt fram till ytan. Det beror lite pa vem jag pratar med.

Enough om det. Pappanik och jag ska hur som helst ga ut. Kommer med all sakerhet att sluta i tarar eller ilska. Vi har sa mycket som ligger under ytan, men som ingen vill ta upp. Vi gar omkring och drar efter andan hela tiden, men utbyter endast artigheter. Forutom nar vi slapper ut kanslorna. Och sa kommer det med all sakerhet att bli ikvall. Japp.

Ska ocksa tillagga att jag angrar att jag kallade honom skitstovel. Det kan han tacka Malin for. Han ar ingen storre skitstovel an jag. Det ar bara en allvarlig kommunikationsbrist. Japp.

Jorasaattehh. Imorgon atergar vi till roligare amnen. Veckans rubriker;
"Min systers feta mage."
" TV-kandis pa lokal stormarknad. Igenkand av tva-aring."
" Hur manga ganger kan man egentligen... ?"
" Anglok med snopp?!"
" Varfor? Fragan ar varfor?"