Lilleman gar Hollywood.

Har bjuder jag pa en himla massa minuter med Lilleman, den alskade lilla ungen.

Emil, poeten.

Min lillebror Emil har ocksa beslutat sig for att hylla mamma med ord. Som ni kan se har jag lart honom allt jag kan!

Las och njut;

Att du är gammal är för mig ingen överaskning -
då är det tur att din son kommer med uppskattning.

Mamma har nu inlett en ny fas i sitt liv,
en fas då man inte är särskilt attraktiv -
och börjar bli snurrig som en tvättmaskin.

Hoppas du hunnit gjort det du velat gjort,
att du är gammal har jag alltid trott.

Och inte har du visat motsatsen,
kampen mot ålderkrisen - hoppas du vinner matchen.

Snart når du toppen på din karriär, pension!
Då kan du leva livet utan komplikation.

Som mina händer blir när jag haft dem länge i vatten, skrynkligt,
kommer din kropp va och ditt ansikte rynkigt.

Du är nu jävligt gammal,
men du kommer alltid var min mamma.

Grattis nu har du fyllt 50 år,
hoppas du inte tappar allt hår.

Till min lilla mamma.

Tank att du skulle fa nat sa bra,
livet maste vara helt underbart,
med en dotter som ja'
som gor allt kristallklart.

Jag lyser upp din dag,
med upptag och fina dikter.
Borde det inte vara en lag,
att bara barn som jag tillhorde allas plikter?

Ja, jag ar sa djavla bast,
du maste brista av stolthet.
Hela varlden ar impressed,
och jag gor dig complete.

Eller vanta... var det DIN fodelsedag? Oj... fel dikt, jag menade det har;

Du blir femtio idag,
ett halvt arhundrade har gatt.
Det gor mig sa glad,
att tillhora din grupp av smatt.

Mycket har du sett,
manga provningar har du haft.
Men aldrig har du tittat snett,
eller forlorat din kraft.

Du ar en forebild, kara mor -
i gladje och sorg.
Din karlek ar sa stor,
ditt hem ar allas var borg.

Ma resten av ditt liv vara en dans,
inte bara pa rosor,
utan en hel blomsterkrans.
(snalla du, undvik mormorstrosor.)

Jag sager det inte ofta nog,
men jag ar sa glad att du finns.
Om du fick en tia for var gang du log,
sa skulle du vara den rikaste av kvinns.

Hoppas du far en underbar dag,
med den uppskattning du ska ha.
Lat inte spriten gora den vag,
for det ar inte sa djavla bra.

Grattis, kara mor!
Du ar nu gammal, aldre aldst -
det ar inte sa farligt som man tror.
(yeah right, och jag har blitt fralst.)

Utmaning. Eller nat.

Jag har knapat ihop en lite utmaning/enkat/utfragning till Er. Bara helt enkelt for att sa sot ar jag.

1. Skriv tva ord som beskriver min blogg.
2. Skriv tre ord som beskriver mig.
3. Skriv fyra ord som beskriver Dig.
4. Skriv fem ord som beskriver ditt liv.

Sesa. Skriv, skriv, skriv. Var inte blyga.


Har Ni skrivit annu?

I vinet ligger sanningen. Eller upprepningen. Eller logiken.

Jag gjorde en videoblogg till Er igar.
Jag tanker inte lagga ut den.
Jag tanker dock citera nagra klokheter som jag och mina vinflaskor fick ur oss;

"Egentligen tankte jag skriva om det, men det blir inte samma sak. Jag sager samma sak, men det blir inte samma sak. Nar ni ser mig sa ar det samma sak. Ni kanner ilskan. Fast nu ar det inte ilska det handlar om, utan nagonting helt annat."

"Bara rent potentiellt kanske."

"Och jag vet nar jag slutar sa kommer Lilleman att ga tillbaka till att vara en skithog. Inte for att han nagonsin har varit det, men ja."

"Skal! Glad pask. At paskagg. Alska varandra. Var lyckliga. Och ar ni inte lyckliga sa sluta med det och bli lyckliga, for det ar det enda som spelar nagon roll."

Groovy baby, yeah!

Var otroligt irriterande hund ar nastan doende. Hon har svullna kortlar i analen och har varit hos veterinaren tva ganger for analskoljning, och hon ska tillbaka igen pa lordag.

Helt plotsligt ar jag inte irriterad pa henne langre. Nej, nu vill jag att hon ska krypa innanfor skinnet pa henne sa jag kan alska henne sonder och samman. Men det kommer ga over nar hon blir battre och aterintar sin vanliga plats under mina fotter.

Hon har till och med fatt sova i mitt rum, nedanfor min sang i sin sang. Jag gor aldrig det, men nar jag gick och la mig, sa stod hon i hallen och grat. Sedan sov jag med min hand pa hennes huvud fast hon snarkade mig sonder och samman och jag knappt sov alls.

It's a groovy kind of love, liksom.

Men sag den lycka som varar i det har huset. Pappanik kande sig uppenbarligen undanskuffad och hamtade sangen fran mitt rum och satte den i hans rum. "Jag vet att du sov med Jenny igar, fast jag fattar inte varfor!" Han visste inte att jag befann mig inom horhall.

Han ar sa patetisk att jag inte vet vart jag ska ta vagen ibland. Ute och super tre-fyra ganger i veckan, sedan undrar han varfor hans barn inte tyr sig till honom?! Jag ar har hela tiden, och alla undrar vad de dar barnen ser hos mig egentligen? Jag gor ju inget bra, hur kan de da alska mig? Jag har god lust att stoppa upp en rymdraket i arslet pa var och en av dem, och tanda pa och skratta hanfullt medan de tillbringar resten av sin existens med att rotera i ett rymdvakuum.

GOR NAGONTING AT SAKEN ISTALLET FOR ATT GNALLA OCH SKYLLA ALLT PA MIG ERA DUMMA FANSKAP!

Forra veckan gick jag forovrigt till musiken med en bla och en orange strumpa.

Idag...

... behover jag bara en kram.

Kanske tva.

Det blir bara battre, och battre...

For att ens forsta det har inlagget, sa maste ni lasa det har forst!


Jag har ju min lediga dag idag, fredag liksom. Hur skont som helst, jag har parkerat mig framfor datorn och leker en hel massa hela tiden. Sa tankte jag att jag skulle ringa Myra och kolla laget liksom...

- Sa, vad gor du'ra?
- Jag stadar hela huset, flasade hon fram mellan anstrangningstagen.
- Ska jag inte beratta att jag, as we speak, sitter och leker framfor datorn medan var staderska springer runt och stadar hela mitt hus da kanske?


Jag bryter ihop. Stackars flitiga Myra. Undra just vad som kommer harnast...

Biltjuv!

Speaking of Myra, forovrigt, sa finns det en ganska cool sak som inte ni vet.

Hon skaffade ju ett abonnemang, och gnallde pa att jag skulle skaffa samma operator, for da kunde vi ringa gratis till varandra. (hon hade nog ingen aning om vad hon gav sig in pa...) Anyhow, sa kollade jag lite och beslutade mig for att skaffa det ocksa.

Det ar inte sa coolt, jag vet, men vanta.

Man valjer ju telefon ocksa. Och man far valja pa huuur manga som helst, typ hundratals. (naja)

Vi valde likadana. Fast hennes ar lojligt rosa och min ar coolt svart. Och da bor vi inte ens i samma land eller hade pratat om det! Hur BFF ar inte det?

Ovriga nyheter;

Pappanik forsov sig i morse och fragade lite forsynt (sa forsynt han nu kan vara) om jag kunde skjutsa honom till taget. Eftersom jag ar en snall manniska (fast jag fan sa mycket hellre hade legat kvar i sangen, sa klev jag upp och gjorde det.) Om man kor normalt sa tar det en fem-sex minuter, beroende pa trafik. Jag gjorde det pa tva.

- Jag skulle fan vara chauffor vid ett bankran, de skulle aldrig aka fast.
- Ehh. Nej.
- Vada nej? Klart jag skulle!
- Tro mig Jenny, du skulle aldrig hitta nagon som var bade modig nog att rana en bank OCH satta sig i samma bil som dig.

Bah!

Sjalvklart sa maste han gnalla pa hur jag kor, for enligt honom ar alla kvinnor kassa pa det mesta, men han gnaller da fan inte nar han slipper springa till taget. Nasta gang ska han fa gora det, tror jag.

Mer nyheter;

Lilleman och jag satt pa kontoret igar, eller jag satt och han klattrade pa min rygg. Sa fick han ner foten i mina jeans pa nagot vis och drog ner dem lite.

- Ar det dar dina trosor, Jenny?
- Ja, det ar riktigt.
- De far din rumpa att se stor ut.

Till Myra, forlat att jag ar elak.

Men ler du igen nu?

;)

Reflekteeeera meeeera.

Jag har reflekterat lite over mina manliga relationer pa sista tiden. Jag tror vi kallt kan konstatera att jag inte pratar manska. Sanningen ar, att de forvirrar mig sa till den grad att jag far ont i huvudet. De oppnar munnen, pratar, ord gar in i mina oron, men om man skulle lysa med en ficklampa darinne sa kan jag ge mig fan pa att ogonen skulle lysa.

Jag har fyra broder. Man tycker att jag skulle ha nat djavla hum om vad som hander, men det gar inte. Men EN sak, ska de ha djavligt klart for sig (man i allmanhet, inte mina broder.) att komma och gnalla pa kvinnans humorsvangningar det gar da rakt inte for sig langre. Jag vet inte HUR manga ganger det har slammats i dorrar, skrikits pa ting, tjurats till dod-dagar framfor tv:n. Fragar man vad det ar, sa far man till svar; "Ingenting, jag ar trott."

Trott, my ass. Du ar tjurig for att jag inte gor som du vill, men du kan inte vara man nog att sta for det. Nar JAG ar tjurig sa smaller jag ingenstans, jag ar i alla fall vuxen om det och gar och hanger ut dig pa bloggen och skrattar sedan bakom din rygg.

Och SEN! Alltsa, en av de varsta sakerna jag vet, ar att sara folk. Ja, jag vet, alla tycker det ar jobbigt, men jag mar verkligen fysiskt illa och vill krypa ur skinnet. (forutsatt att det ar nagon jag tycker om, och att jag vet att jag gjort fel) Igar, sa fick jag den repliken "Jag kanner mig sarad." Jag blev helt forstord. Forst blev jag arg, for jag tyckte det var lojligt, men sedan blev jag uppriktigt ledsen. Skickade ett sms och sa det. DA HADE HAN BARA SKOJAT.

Jag skojar inte nar jag sager att det var sista gangen han sag roken av mig. Fyttifan.

Alltsa, jag ska ju ha spelat av mig alla aggressioner pa rugbyplan igar (satan, vad det smallde och sprangs, ASroligt) men jag verkar bara argare nu. Och kanner mig som en skadeskjuten noshorning.

(Den dar djavla Pappanik lamnade mig dessutom utanfor planen i tjugo minuter for att han var dum i huvudet. Det var ka-ka-kallt och jag var fo-fo-forbannad som fan. Och SEN anvande han "Du ska..." tva ganger, och gissa vad? Han blev tjurig for att jag inte alls skulle det. Jag kanske skulle ha gjort det, men nu ska jag definitivt inte gora det. Nu ska jag gora nagonting helt annat.)

((Jag blir snall och sot snart igen. Jag lovar.))

Hamnd, ljuva hamnd.

Igar bestamde jag mig for att hamnas lite pa Pappanik.

Jag har skrivit in mig pa en san dar sida dar man kan fa extrajobb som barnvakt pa kvallar och helger - bra extrapengar liksom tankte jag. (Inte sa bra insag jag sedan nar jag sag hur mycket man fick betalt - slavarbete for fan. VET de hur mycket jobb barn ar?!) Naval, jag behovde i alla fall referenser, och Pappanik hade bett mig om en lista pa det som behovde handlas, sa jag skrev ett mail.

Forst stod det alla bristvaror, som jag dessutom avslutade med "och sen kommer jag inte pa nagot mer, men kop allt det dar vi brukar kopa", och efter det skrev jag "Oh, forresten, kan du skriva ut mina referenser?"

Det tog tva sekunder innan jag fick svar.

"Okej... vad behover jag skriva?"
"Ja, du vet alla de dar sakerna om hur himla bra jag ar, vilket oerhort bra jobb jag gor och hur du inte skulle klara dig utan mig."
"Behover jag klara mig utan dig?"

Och da slutade jag svara. Han kom hem en halvtimme tidigare fran jobbet och var lite smatt stressad. Det tyckte jag var roligt. Jatteroligt faktiskt.

Snickra en lat.

Vi har inte bara dansat idag, vi har skrivit sanger ocksa;

Brustna, brustna hjarta dar,
Varfor har han mig inte kar?
Dum i huvet, dum i huvet.
Vilken apa, vilken apa.
Brustna, brustna hjarta dar
Ser du vilket djavla as han ar?

Vad tror ni? Britain's got talent next eller?!

Shakira, oh yeah!

Ibland far han mig att skratta sa jag faktiskt nast intill dor, den dar Lilleman.

- Jag skar av mina hofter Jenny.
- Men varfor?
- For att jag inte tycker om dem.
- Men alskling, varfor tycker du inte om dina hofter?
- For att de aldrig slutar dansa.

Rapport från fältet.

Las har forst!

Gissa sedan vad jag har fått göra hela helgen?
Först dricker hon mig under bordet, sedan åker diskborsten fram medan hon åker och rider... Någonstans däremellan plågar MyrPappa min stackars rygg (ja, jag kanske bad honom att göra det, men anyhow! Resultatet kan ni se har.)

Tilläggas bör också att hon har lagt min madrass precis framför elementet, så någon gång på morgonkvisten börjar jag så sakteliga stekas sa Myrfamiljen ska ha en saftig julskinka att festa på till frukost.

Idag har vi mest frossat i pannkaka och pizza och lakrits och annat gott, för att gradvis sänka alkoholhalten i blodet.

Imorgon bär det av hemåt igen. Jag har två dagar på mig att lära mig spela rugby innan jag ska hoppa in på min första träning onsdag kväll. Ska borja på måndag med att springa runt kvarteret och se om jag hostar blod, om jag gör det, så maste jag kanske springa på tisdag också. Men sedan då? Skulle gärna ha frågat Pappanik, men han ser det väl bara som en chans att få ut alla sina aggressioner på mig, och jag sparar gärna blåslagningen till damerna.

Over and out från Wales.

Bye bye suckers.

Idag ska jag aka hit.
Och andas.
Och massa annat skoj.

Men inte fan har hon sparat nagra jordgubbar inte.

Femtio.

Jag ska gora en repris pa ett aldre inlagg i min aldsta blogg, fast med nytt innehall.

Det ar valdigt enkelt, jag listar femtio saker om mig, ni laser och vips, sa kanner ni mig battre an min egen mamma. Eller nagot sant.

1. Jag dricker minst tio koppar kaffe om dagen. Starkt som fan, men med bade mjolk och mjolkpulver for det ar fantastiskt skitgott och jag inbillar mig att jag inte far magsar.
2. Jag anvander alltid samma sangklader, jag tvattar och torktumlar dem och satter sedan tillbaka dem. Jag byter aldrig.
3. Jag har fyra brun-utan-sol-kramer som jag inte vagar anvanda, for varje gang jag forsoker sa blir jag orange.
4. Jag kan inte ga pa toaletten direkt efter nagon har anvant den - om toalettsitsen ar varm, sa mar jag illa.
5. Jag har ungefar sjuhundrafemtio favoritlatar. Och da menar jag sana som ar bast, som jag kan lyssna sonder.
6. Jag ar konstant arg pa hunden som bor har for hon inte har nagon personlighet. Hon foljer efter mig vart jag an gar. Lamnar jag rummet, sa gor hon det. Duschar jag sa ligger hon utanfor dorren. Jag kan inte ga nagonstans utan att se hennes bedjande ogon. Det trampar pa mina nerver.
7. Min pyjamas ar rod med rosa hjartan och spets. Fast jag hatar rosa, hjartan och spets. Jag kopte den for att den var rod.
8. Jag kor som en biltjuv. Varje gang jag bromsar, sa gar ABS-bromsarna pa och bilen studsar.
9. Jag svar for djavla mycket. Inte for att mitt vokabular brister, utan for att jag tycker om det.
10. Jag hatar Angelina Jolie for att hon snodde Brad Pitt. Nej, han hade ingenting med det att gora, allt var hennes fel, och nu ar stackars Jennifer ensam!
11. Jag kan sjunga "Fina flickor fiser inte" utan att missa ett ord.
12. Jag fiser inte.
13. Jag tenderar att se allting ur en konsperspektiv. Allting ar typiskt manligt eller typiskt kvinnligt. Det ar sa jag har valt att se pa varlden, och uppenbarligen funkar det ju skitbra.
14. Jag hatar latmaskar. Jag vet att hatar ar ett starkt ord, men jag far spunk. Om man inte kan fa tummen ur och kliva upp ur sangen innan lunch, eller tar tre dagar pa sig for att gora en sak som egentligen ska ta en kvart, sa blir jag galen.
15. Jag ar sjalvklart inte lat.
16. Min favoritkombination kladesmassigt ar svart, vitt och morka jeans.
17. Jag ar en usel forlorare och en annu samre vinnare.
18. Mitt sovrumsgolv ar alltid tackt av klader. Jag har tre garderober, men jag vill se hela stora bilden nar jag valjer klader pa morgonen.
19. Nej, jag AR inte lat!
20. Jag kan sallan ta mig sjalv pa allvar, och irriterar livet ur min omgivning for det. Men det ar inte mitt fel att de inte fattar nar jag val ar allvarlig, och da blir det fel.
21. Jag tycker att jag ar en hemsk manniska. Pa riktigt. Jag sager det inte for att ni ska Oh:a och Ah:a och saga att det inte ar sa. Jag har manga saker jag tycker om, det ar inte det, det ar bara att de saker jag inte tycker om ar storre och mer livsavgorande och darfor vinner kampen.
22. Det hander att jag mar bra om jag far nagon att grata.
23. Pa min byra i mitt sovrum har jag tjugoatta objekt. Fyra av dem ar tomma endagslinskapslar.
24. Jag ar inte ett dugg radd for att do.
25. Jag har bara svarta eller vita underklader. Alla andra farger gar mastodontbort.
26. Jag har inga problem med att ignorera en manniska om jag inte ar nojd med henom.
27. Jag har jobbat pa McDonalds.
28. Just nu lyssnar jag pa Nick Lachey. Ni vet, Jessica Simpsons forre man. Han var med i ett kasst pojkband som jag inte ens kommer ihag namnet pa.
29. Mitt basta tv-program ar NCIS.
30. Det langsta jag nagonsin har gatt i ett strack ar trettiofyra kilometer. Det var langt.
31. Det langsta jag nagonsin har akt bakpa en moped ar ocksa trettiofyra kilometer, men det var inte lika langt.
32. Jag har Robin Hood som ringsignal pa min mobil.
33. Nio ganger av tio svarar jag inte i hemtelefonen.
34. Jag far alldeles for ofta nattliga sms, av inte helt osyndig karaktar.
35. Jag ar oftast rattfram och arlig, men en viss typ av manniska plockar fram den radda kaninen inom mig och gor mig fullkomligt medgorlig.
36. Mitt balsam luktar kokos.
37. Sjalv doftar jag Lou Lou.
38. Jag har druckit en hel flaska rom en kvall. Jag returnerade det mesta av den till Englands grundvatten via var toalett, av ren omtanksamhet saklart.
39. Jag kan inte duscha om det ar tyst, finns det ingen musik sa maste jag sjunga sjalv - till grannarnas fortjusning.
40. Jag smygtycker om nagon. Fast det kommer jag aldrig erkanna. For nagon.
41. Jag ar inte ett dugg allmanbildad. Jag ar inte det minsta intresserad av nyheter eller historia, utan bygger hela min existens pa humor och sunt fornuft och lyckliga chansningar.
42. Forsta gangen jag skulle saga "Jag alskar dig" till en pojkvan, sa ringde jag och sa det och lade sedan pa luren. Innerst inne hoppades jag att han inte skulle komma ihag att det var jag. Mitt andra hopp var att han inte skulle ha hort det.
43. Jag gjorde slut med min forsta pojkvan nar jag tittade pa The Flintstones och lyckades klamma fram mellan skratten att jag tyckte han var for jobbig och att han krampade mig stil.
44. Jag tycker inte om att sova. Saker hander alltid nar jag sover. Fan.
45. Jag kan vara jattepryd. Oftast ar jag inte det, men det bor en liten katolik i mig som vill komma ut ibland.
46. Imorgon ska jag pa min forsta rugby-traning.
47. Jag ar fodd i Jukkas Jarvi. Eller ja, i Kiruna, men vi bodde i Jukkas.
48. Jag har aldrig haft sagot smeknamn. Har finns det en som kallar mig Jen, men det ar bara for att hon inte har fattat att jag heter Jenny, inte Jennifer.
49. Om jag kunde hitta det dar beromda svarta halet alla pratar om, sa skulle jag hoppa in i det. Vilken underbar tillvaro.
50. Svarta halet heter forovrigt mitt bankkonto. Mitt sparkonto heter nagot jattesnuskigt, bara for att jag kan for att de som jobbar pa banken inte har en aning om vad det star.

Speaking of respekt...

... har foljer ett axplock av Pappaniks underbara repliker de sista veckorna;

"Du ar sa tragisk Jenny."

"Ja, men om du skaffar ett extrajobb, sa kan du ju atminstone fa jobba en gang innan de inser vilket misstag du ar och ger dig sparken. Lite som jag skulle ha gjort."

"Jag fattar inte vad du har for problem."

"Du ar inte frisk pa en flack."

"Om nagon vill ha en dalig barnflicka, sa kan ni ta Jenny, for jag vill inte ha henne i alla fall."

"Ja, nagon maste ju gora det, for det ska gudarna veta, att Jenny gor det inte."

"Jag uppskattar inte att du undanhaller saker for mig, vem skriver du sms till och vad skriver du?"

"Jag ar ganska saker pa att de inte vill ha dig i alla fall, sa ar det nagon mening att forsoka?"


Forstar ni att jag ar less? Forstar ni att jag vill ta mitt pick och pack och flyga vidare nagon annanstans? Forstar ni att jag inte kan? Forstar ni hur mycket de dar barnen betyder for mig, och att jag aldrig skulle satta deras valbefinnande i andra hand? Forstar ni att jag ar alldeles for djupt insyltad for att se klart? Forstar ni att jag har ont i magen nar jag vaknar? Forstar ni att jag gar och onskar mig bort nittio procent av tiden? Forstar ni att jag varken har styrka eller mod att ta mig harifran?

Snalla sag att ni forstar, och att det inte ar jag som ar dum i huvudet?

(sedan ska tillaggas att alla citat ar tagna ur kontext, och darfor inte ger en helt rattvis bild av det hela, men det finns ingen djavla ursakt i varlden som rattfardigar sant dar beteende.)

Stop 'n ljug, for fan!

En annan sak som ocksa har inforts i det har huset ar ge-fan-i-att-ljuga-regeln.

Syster Elak ljuger ofta. Hela tiden. Och jag kommer alltid pa henne. Hon ber om ursakt och lovar att inte gora om det, men lik forbannat sa gor hon det. Igar trottnade jag.

Har ar hur det funkar;
Kommer jag pa henne med att ljuga fem ganger, kommer hon att fa en bestraffning. Och jag pratar inte en Pappanik-bestraffning som endast bestar av tomma ord och skrik. Nej, en faktisk, plagsam bestraffning.

Skulle det efter detta anda fortsatta, sa sjunker antalet till tva logner innan bestraffning delas ut. Och bestraffningsnivan sjunker da rakt inte, utan tvartom.

Hon har inte fatt veta vad bestraffningen ar, for da skulle hennes manipulativa lilla hjarna redan sitta och kalkylera om det inte skulle vara vart det anda.

Jag ar sa sjuhelvetes trott pa bristen av respekt i det har huset.

Stop 'n lick!

Att man ar ett lustigt slakte, det har jag alltid vetat.
Men ibland sa ar det nastan sa att jag forundras over hur lustiga de faktiskt kan vara.

Nu pratar jag saklart om Lilleman.
Jag har lange haft problem med att han slickar pa sina hander. Later inte sa fartligt kanske, men i den utstrackning han gor det, sa far han sjalvsprickor och jatteont och sedan grater han mangder. Sa jag har forsokt allt; vadja, hota, forklara, bli arg... ingenting funkar.

Men igar, fick jag en ide. Jag har kopt sluta-bit-pa-naglarna-ackel till Syster Elak, det smakar mer an lovligt peck. Sa jag lat honom lukta pa det och sa att han far tre chanser till, sedan aker det pa hans hander.

Tre ganger gick ratt ofrt, vi pratar kanske tio minuter... sedan akte det pa. Han flinade och tyckte det hela var jatteroligt, han kande sig valdigt vuxen som fick speciella saker pa sina hander som ingen annan hade liksom. Tills han slickade pa dem. Hans sota lilla ansikte forvreds nast intill oigenkannligt, och underlappen darrade och han tittade pa mig med tarar i ogonen som for att saga; "Varfor gor du sahar mot mig? Har jag nagonsin gjort annat an alskat dig?!"

Jag kande mig som en skit, for att uttrycka det milt, men jag fokuserade pa sjalvsprickorna. De maste sluta. Tva sekunder senare hade han glomt hela handelsen och gjorde samma misstag igen. Och igen. Och igen. Dagen fylldes av forebraende blickar och darrande underlapp.

I morse kom han och bad mig satta det pa hans hander.
"Det ar bra for mina hander, gor att de inte gor ont, visst Jenny?"

Alskade.