Shake it, Jenny, shake it!

Kommer ni ihag det har?

Igar hade vi ett liknande scenario, fast den har gangen svimmade jag pa koksgolvet. Vaknade upp med tre ansikten ovanfor mitt och Lillemans hander pa mina kinder.

- Jenny, varfor ramlade du pa golvet? Det var roligt.

Det har var ungefar klockan sex pa kvallen, och efterat gick jag och la mig. Jag blev vackt halv nio imorse av Pappanik som stod med telefonen i handen och beordrade mig att ringa doktorn. Vilket jag gjorde, men han var inte dar, sa jag skulle ringa tillbaka nasta vecka. Ja, inga problem tyckte jag liksom. Pappanik var inte helt nojd, utan bad mig att ringa igen och be att fa traffa en annan doktor. Sa jag gjorde det, men det fanns inga andra lediga heller. Da blev Pappanik arger och ringde sjalv och sa att om man kollapsar utan nagon uppenbar anledning, sa ar det ett akutfall och man ska fa traffa en doktor! Sa da fick jag det.

Doktorn sa att jag var utmattad och stressad. Att jag behovde ledigt. Sa skrev han ut valium, for han trodde inte att man skulle ga omkring och skaka som ett asplov pa dagarna.

Sa nu har jag ledigt i fyra timmar. Sedan har jag ledigt nagra timmar imorgon. Och sedan ar jag ledig pa lordag. Fast Pappanik tyckte jag skulle aka nanstans och vila upp mig. Och att jag ska sluta satta sa mycket press pa mig sjalv.

Sa ja...

Vila kanske?