Thursday 14 February 2008

Skandal!

Jo, sahar var det va;

Pa mandag morgon fragade grannen som tar Syster Elak till skolan om jag kunde hamta henne, for hon hade arenden att utratta. Det kunde jag ju liksom. Men sedan andrade hon sig och sa att hon skulle ta hem henne i alla fall, sa jag behovde inte. Sa skont med manniskor som vet vad de vill liksom.

Jag gick hur som helst och fikade emd en kompis, och satt i godan ro och skrattade at folk nar jag far ett sms som fragar om jag inte kan hamta henne i alla fall. For fan, liksom. Men jaja, hem maste hon ju, och eftersom ungdjaveln ar for lat for att ga sjalv, sa maste hon hamtas. Men jag hade ingen bil, och jag orkade inte ga hela vagen till skolan, sa jag ringde upp skolan och bad dem saga till henne att mota mig pa halva vagen. Sagt och gjort, inga problem, vi mots och gar hemat.

Efter kanske tio minuter ringer telefonen en signal, men lagger pa. Det var ett nummer jag inte kande igen, sa jag ignorerade det helt enkelt. Fem minuter efter det far jag ett sms; "Vi har vantat i over tjugo minuter, vart ar hon?

Men for helvete! Ringde upp, sa att hon va nastan hemma med mig, och hon var makta skitarg. For jag hade gjort som hon bad mig? Kvinnor ar logiska. Naval, jag svor lite och tankte inte mer pa det.

Dagen efter kommer Syster Elak hem fran skolan och ar alldeles upprord.
- Har Linda pratat med dig?
- Nej, om vad?
- Bra, du bor nog inte gora det.
- Varfor?
- Hon ar jattearg pa dig.
- Igen, varfor?
- For jag berattade att jag motte dig halvvags, och da fick hon ett spel.
- Med risk for upprepning, varfor?
- For att hon tycker att du inte skoter ditt jobb som du ska, och hon sa att hon skulle knacka pa och prata med dig om det.
- Ja, hon ar mer an valkommen, det kan du halsa henne.
- Var inte arg, Jenny, jag forsvarade dig, jag skulle aldrig lata nagon prata om dig sadar.
- Nej, det ar ju ditt jobb, visst?

Jag skoter inte mitt jobb. Jag SKOTER inte mitt jobb?!
HA. Jag berattade for Pappanik, och vi skrattade at hennes enfaldhet. Fast lite sarad blev jag fan. Hon har ingen aning. Ga och saga dumheter utan att veta vad man pratar om, det skulle da rakt aldrig jag gora!

Igar nar hon ringde pa dorren var hon dock sot som socker och hojde mig till skyarna i vanlig ordning. Med Syster Elak inblandad, sa kan det ju ha forekommit en del overdrivning. Kanske, en aning.

Men det kommer aldrig bli sig likt igen pa den har gatan...


(ska for ovrigt pa dejt ikvall. Var meningen nasta fredag, men sa lange kunde jag ju inte vanta, sa med lite diskreta patryckningar, sa fick han tummen ur och bjod ut mig idag ocksa. Pa Alla hjartans liksom. Bast for honom att han har blommor med sig. Men vad fan ska jag ha pa mig?! Gah!)

2 comments:

Anonymous said...

Jag skrattar lika mycket varje gång jag tänker på detta. haha. Skärpning Jenny. Du måste sköta dig, förstår du väl!!

Och Happy Valentine dårå. ;)

Lisa said...

Men herreguud...den bruden har ju noll koll. Idiotiskt att säga att du inte sköter ditt jobb. Jag hoppas att hon får äta upp det sen.

Happy Valentine-kram Liselott